får man skrika?

besvikelsen är fortfarande stor...

Har insett att man inte längre är den där lilla oskyldiga flickan som gör precis som hon blir tillsagd och aldrig gör någon besviken... undra vart hon tog vägen?

är verkligen i behov av lite perspektiv på saker och ting!!

snart bara en vecka kvar till skiftet... känns som att allting redan är över i och med att jag inte längre befinner mig i Linköping men OM jag ändå är laddad för skiftet.. misstänker att en och annan tår kommer att fällas..

snart dags för lite jobb!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0