Det var den julen

Hm har inte skrivit på ett par dagar och vet egentligen inte varför. Har nog varken haft lust, ork eller tid. Fast iofs har jag haft tid men valt att lägga min tid på annat än att sitta här och skriva men nu sitter jag är igen iaf. Är ensam hemma ikväll och det känns som att jag har spenderat alldeles för många timmar i soffan framför tvn så nu behövde jag komma därifrån och var går man och sätter sig istället? Jo vid datan.... Väldigt bra Michaela!

Vet inte vad jag ska skriva, har inte haft så mycket att tänka på de senaste dagarna. Finns inte lika många problem nu när man är hemma, känns som att man lämnade kvar de flesta i Linköping. Självklart har vissa förföljt en hem men jag försöker att undvika dem lite eller så har jag helt enkelt gett upp hoppet om dessa problem. Kanske är dags att säga ifrån nu och glömma.... vore väldigt skönt om man kunde glömma. Varför ska jag alltid hälta saker fram och tillbaka, kan någon svara på det? Kan bli tokig på mig när jag tänker för mycket och när jag väl inte tänker ja då är det någon annan som tänker och den tänker definitivt inte som jag hade tänkt! Jag vet att det här låter väldigt rörigt men bilden är mycket klar i mitt huvud, fortsätt ni att vara förvirrade.

Julen har ändå varit rätt så mysig. Julafton flöt på och tomten kom på besök, fick bland annat en resväska och pengar och ett par gåstavar så att jag kan försöka fixa till min rygg. Har känts bra i ryggen de här två dagarna när jag har gått med dem. Juldagen blev inte direkt som jag tänkt mig eftersom tanken var att vi skulle ha klassfest och gå ut men då ska givetvis jag bli risig igen och var tvungen att stanna hemma. Har redan gått ut en gång när jag varit sjuk och det gör jag aldrig om! Annandag jul har jag firat här hemma i min ensamhet medan familjen är bortbjudna på middag. Kände inte riktigt för att följa med utan nöjde mig med en lugn hemmakväll. Tittade på körslaget, rätt så okej. Tog mig lite i kragen idag och pluggade lite. Gav mig på texterna först så att jag bara har kvar caset att göra sen. Har kommit ungefär halvvägs med texterna så orkar jag och hinner så ska jag göra klart dem imorgon innan vi åker och grattar farfar.

Planerna för nyår ändras dem hela tiden. Hade bestämt mig för att åka till Tyresö och fira nyår med Carro, Elin och Frida men Elin drog sig ur och Frida och jag förlorade våra sovplatser, så nu vet vi inte hur vi ska göra. Ligger inte riktigt rätt till för att kunna skaffa sovplatser i närheten.... vi får väl lov att försöka hitta på något annat på nyår, men vad? Känns tråkigt när jag hade sett fram emot så mycket att vi tjejer skulle samlas igen och fira det nya året tillsammans. Var så länge sen vi alla sågs, men jag får nog tänka om lär ju inte hända den här gången heller.

Jag vet att jag inte ska döma och inte vara hård men börjar bli less på löften och saker som sägs som sedan inte hålls. Snälla säg inte saker till mig som ni sen inte kan hålla! Jag bryr mig nog inte så mycket om det bara drabbar mig själv men när det är fler inblandade så måste jag erkänna att jag blir irriterad och ledsen. Tyvärr är det inte första gången det händer men jag önskar bara att jag inte var så hjälplös! Jag vill hjälpa men vet inte hur och det känns inte som att hjälpen vill tas emot, tyvärr. Detta har blivit ett problem som jag inte vet hur jag ska hantera, så nu kanske det är jag som måste be om hjälp istället för att erbjuda hjälp?

Nu ska jag vara lite djup och säga att livet är inte lätt, det vet vi nog alla. Trots att vi alla vet det så är det ändå det vi hoppas på, att livet leker och att vi är lyckliga. Självklart vill jag också ha det men jag börjar tvivla på om jag någonsin kommer att få det. Givetvis kan inte hela livet vara en dans på rosor men kan inte allt vara lite enklare för en gångs skull? Inte en massa problem, bara några små oväsentliga problem som inte egentligen är några problem. Jag vet att ett sånt liv serveras inte på ett silverfat och vill jag ha det så får jag se till att skaffa det själv, ingen kommer att ge mig det! Min enda fråga är då: hur skaffar man sig det? Tror nog inte att någon har ett rätt eller fel svar på den frågan utan man måste nog hitta sitt egna rätta svar. 

Oj nu har jag varit djup alldeles för länge och ska nog dra mig tillbaka till soffan igen, känns lugnare och tryggare där. Inga problem alls, bara de som visas på tvn. Dem räcker gott och väl för mig ikväll, orkar inte tänka på mina egna en kväll som denna.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0