typ fixa
Kom på idag att jag behövde ta tag i vissa saker så nu är kläderna uppackade ur resväskorna, ordnat med Hg och en massa andra saker som jag verkligen inte orkar rada upp. tränat har jag också gjort idag!
Okej nu låter det som jag nästan har varit riktig duktig idag men har egentligen inte varit så effektiv! Men men helgen har varit lite speciell skulle man kunna sammanfatta det. Mina älsklingskusiner har varit här så det var underbart! Gnestadagen stod på schemat och det har trott eller ej sin charm. Var mysigt att strosa runt nere på marknaden med familjen och småkusinerna framåt kvällen kom mina flickor hit vilket var sjukt skoj, vi har inte träffats på bra länge och riktigt umgåtts! Vi gick över till grannen där folk var riktigt fulla. Kan ju citera min minsta kusin som viskade tyst i min mammas öra:
Sedan begavs det vidare ner till ishallen där jag träffade på en massa människor som jag inte sett på evigheter vilket var väldigt roligt! Men samtidigt som jag hade riktigt skoj och började bli ganska påverkad av alkoholen så fanns hela tiden den här ångesten i bakhuvudet att vara hemma igen där så gott som allting är sig likt. Fick iaf höra en massa saker som jag inte visste att andra visste om men samtidigt borde jag inte bry mig eller vara förvånad men på något sätt så påverkade det mig, varför?! Blir så sjukt arg på mig själv ibland!
Kan ju säga att kvällen kunde ha slutat riktigt illa om inte mina underbara vänner hade funnits där och stöttat mig, Tack älsklingar!
Okej nu låter det som jag nästan har varit riktig duktig idag men har egentligen inte varit så effektiv! Men men helgen har varit lite speciell skulle man kunna sammanfatta det. Mina älsklingskusiner har varit här så det var underbart! Gnestadagen stod på schemat och det har trott eller ej sin charm. Var mysigt att strosa runt nere på marknaden med familjen och småkusinerna framåt kvällen kom mina flickor hit vilket var sjukt skoj, vi har inte träffats på bra länge och riktigt umgåtts! Vi gick över till grannen där folk var riktigt fulla. Kan ju citera min minsta kusin som viskade tyst i min mammas öra:
vet du! det är en massa äckliga gubbar där bort!
Sedan begavs det vidare ner till ishallen där jag träffade på en massa människor som jag inte sett på evigheter vilket var väldigt roligt! Men samtidigt som jag hade riktigt skoj och började bli ganska påverkad av alkoholen så fanns hela tiden den här ångesten i bakhuvudet att vara hemma igen där så gott som allting är sig likt. Fick iaf höra en massa saker som jag inte visste att andra visste om men samtidigt borde jag inte bry mig eller vara förvånad men på något sätt så påverkade det mig, varför?! Blir så sjukt arg på mig själv ibland!
Kan ju säga att kvällen kunde ha slutat riktigt illa om inte mina underbara vänner hade funnits där och stöttat mig, Tack älsklingar!
Kommentarer
Trackback
